Uppföljning av sjukdomen

Varför är det viktigt med uppföljning av sjukdomen?

Det övergripande målet för hälso- och sjukvårdens insatser vid KOL är att minska symtom och att förebygga försämringsperioder. Det är därför viktigt att regelbundet följa upp hur personer med KOL svarar på behandlingen och hur deras sjukdomsutveckling ser ut.

Vilken roll har hälso- och sjukvården?

Uppföljning ska ske med olika frekvens beroende på sjukdomens symtom och behandling. Hälso- och sjukvården bör eftersträva att återbesök med bedömning av symtom och fysisk aktivitet och i vissa fall spirometri ska ske med den frekvens som redovisas i tabellen Återbesök; frekvens och innehåll samt Rekommendationer ut Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL.

Det är viktigt att uppmärksamma de aspekter av sjukdomen som är viktigast för personerna med KOL i deras dagliga liv. Frågeformulär kan vara ett sätt att fånga det som är viktigt och sådana bör användas för att bättre bedöma funktionsnedsättningen som sjukdomen ger, utvärdera effekt av insatser och följa sjukdomen över tid.

Följande frågeformulär bör användas (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL):

• CAT (rekommendation 2).
• mMRC (rekommendation 4).

Tillstånd	Frekvens för uppföljning	Besökets innehåll
KOL med akut exacerbation	Inom 6 veckor	Bedömning av symtom med validerat frågeformulär (t ex CAT)
KOL med upprepade exacerbationer	Minst 2 ggr per år	Anamnes om rökstatus, exacerbationer och fysisk aktivitet.
KOL med underhållsbehandling	1 gång per år	Uppföljning av skriftlig behandlingsplan
KOL utan underhållsbehandling	Vid behov	Undersökning av längd och vikt, inhalationsteknik och saturation
KOL, FEV1 < 80 procent av förväntat värde	1 gång per år, i max 5 år	Spirometri för att identifiera personer med snabb årlig lungfunktionsförsämring (”rapid decliners”).
Rökare med KOL	1 gång per år	Spirometri

Tillstånd: KOL, rökare

Åtgärd: Uppföljning med spirometri en gång per år

Motivering: Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling, optimera behandling och motivera till rökstopp vid ett tillstånd med stor svårighetsgrad.

Rekommendation: 2

Tillstånd: KOL, upprepade exacerbationer

Åtgärd: Återbesök minst 2 ggr per år med bedömning av symtom och fysisk aktivitet.

Motivering: Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling samt optimera behandling vid ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad.

Rekommendation: 2

Tillstånd: KOL, akut exacerbation

Åtgärd: Återbesök inom 6 veckor med bedömning av symtom och fysisk aktivitet.

Motivering: Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling samt optimera behandling vid ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad.

Rekommendation: 2

Tillstånd: KOL, FEV1< 80 % av förväntat värde.

Åtgärd: Årlig spirometri för att identifiera patienter med snabb lungfunktionsförsämring (“rapid decliners”).

Motivering: Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling samt optimera behandling vid ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Åtgärden ger möjlighet att identifiera patienter med en snabb lungfunktionsförsämring.

Rekommendation: 2

Tillstånd: KOL, utan underhållsbehandling

Åtgärd: Återbesök vid behov med bedömning av symtom och fysisk aktivitet.

Motivering: Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling och ta ställning till eventuell behandling vid ett tillstånd med måttlig svårighetsgrad.

Rekommendation: 3

Tillstånd: KOL, med underhållsbehandling

Åtgärd: Återbesök en gång per åt med bedömning av symtom och fysisk aktivitet.

Motivering: Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling samt optimera behandling vid ett tillstånd med måttlig svårighetsgrad.

Rekommendation: 3