DEL 6 – Läkemedel vid KOL

Del 6 handlar om läkemedel. Vi kommer att gå igenom följande:

  • Behandlingsmål
  • Principer för läkemedelsbehandling
  • Syrgas
  • Inhalationstekniker
  • Luftrörsvidgande läkemedel
  • Behandling av exacerbationer
  • Peroral steroidbehandling
  • Antibiotika
  • Dyspné- andfåddhet i palliativ vård
  • Vaccinationer 
  • Sammanfattning- nationella riktlinjer

1. Behandlingsmål

Vid farmakologisk behandling av KOL är det viktigt att definiera vilka mål som ligger till grund för behandling. Behandlingsmålen för varje enskild KOL-patient kan grupperas i symtomreduktion och riskreduktion.

Symtomreduktion:

  • Minska dyspné, hosta och andra kliniska symtom
  • Förbättra lungfunktion
  • Öka ansträngningstolerans
  • Öka hälsorelaterad livskvalitet

Riskreduktion:

  • Minska sjukdomsprogress
  • Förebygga och behandla exacerbationer
  • Minska mortalitet

2. Principer för läkemedelsbehandling vid KOL

Farmakologisk behandling av KOL ges som en del i ett helhetskoncept tillsammans med rökstopp, beaktande av yrkesmässig exponering, nutrition, fysisk träning och övrig rehabilitering, samt vaccinationer och behandling av samsjuklighet.

Val av initial inhalationsbehandling bör baseras på GOLD-grupperna A, B och E (symtombild och exacerbationsfrekvens).

Texten och bilden visar underhållsbehandling vid KOL och är hämtad ifrån Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för KOL 2023.

Läkemedelsverket rekommenderar att en behandlingstrappa, se nedan, användas för personer med KOL.

Trappmodellen har fem steg:

  • Steg 1 följer med samtliga patienter genom hela sjukdomsförloppet.
  • Steg 2 innebär en enskild luftrörsvidgare (långverkande muskarinreceptorantagonist, LAMA eller långverkande beta-2receptoragonist, LABA)
  • Steg 3 innebär dubbel luftrörsvidgning (LAMA + LABA)
  • Steg 4 innebär trippelbehandling med tillägg av inhalationssteroider vid specifika indikationer
  • Steg 5 innebär tilläggsbehandling med fosfodiesteras-4-hämmare, makrolid, hemsyrgas eller ventilatorstöd som kan vara aktuellt vid vissa specifika indikationer.

Felaktig inhalationsteknik är en vanlig orsak till terapisvikt. Därför är uppföljning och återkommande utvärdering av inhalationsteknik av stor vikt. Behandling med kombination av olika typer av inhalatorer kan öka risken för användarfel.

Inhalationssteroider (ICS) kan ges med vissa förbehåll, se tabell nedan.

3. Syrgas

Långtidsbehandling med syrgas

Vid KOL och kronisk hypoxi trots optimal behandling bör långtidoxygensterapi (LTOT) ges. LTOT förbättrar överlevnad och kan minska hypoxiorsakade symtom som perifera ödem och kognitiv påverkan. Läs mer om indikationer och kontraindikationer för LTOT i Läkemedelsverkets rekommendationer.

Behandlingen ordineras helst 24 timmar per dygn. Både stationär och mobil oxygenutrustning krävs för att få bästa möjliga följsamhet till behandlingen.

Syrgas vid fysisk träning

Syrgas kan, i specifika fall och i samråd med läkare, ges i vid övervakad träning om SaO2 sjunker under 88 % vid träningen.

 4. Information om luftrörsvidgande läkemedel

  • Korttidsverkande inhalationsläkemedel verkar snabbt (inom 10 minuter). Långtidsverkande inhalationsläkemedel tar längre tid innan de ger full effekt, upp till 30 minuter. Deras effekt sitter däremot i under längre tid, 12-24 timmar.
  • Korttidsverkande och långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel kan tas oberoende av varandra.
  • Det är viktigt att man har ett långtidsverkande inhalationsläkemedel när man har KOL eftersom obstruktiviteten (luftrörsförträngningen) ständigt finns.
  • Tänk på att instruera om, träna och följ upp inhalationsteknik
  • För att läkemedel som inhaleras ska få så god effekt som möjligt är det viktigt att inhalationen görs på rätt sätt. Inhalationsteknik bör instrueras, tränas och följas upp vid uppföljningar.
  • Inhalationsläkemedel administreras främst som pulver eller spray. Det är mycket viktigt att man har en inhalator (utrustning)som är anpassad för patientens förmåga. Det bör ske en individuell utprovning.
  • Om man har en spray kan en inhalationskammare (spacer) med fördel användas. Med en spacer ökas mängden läkemedel som deponeras i lungorna. Då sprayar man läkemedlet in i spacern och andas därefter ett antal lugna djupa andetag i spacern. Efter användning ska inhalationskammaren diskas och lufttorka.
  • När man har en pulverinhalator måste man klara att andas in tillräckligt kraftigt för att partiklarna ska nå ned i luftvägarna.
  • En relativt vanlig biverkan av luftrörsvidgande beta-2-agonister är darrningar. Man kan även uppleva hjärtklappning.
  • Den vanligaste biverkningen av antimuskarinika är muntorrhet.

5. Inhalationsteknik

Gå igenom rätt inhalationsteknik

Många personer med KOL använder flera inhalationsmediciner. För att läkemedlet ska ha optimal effekt behöver inhalationen göras på rätt sätt.

Olika dosinhalatorer kräver olika tekniker. Det är viktigt att inhalationstekniken gås igenom både när en ny dosinhalator förskrivs och vid uppföljningar. Det är även viktigt att lära ut hur medicindosen kan varieras.

Videoklipp- pulverinhalatorer

https://youtu.be/-z3BKVXE45k

Videoklipp- pulverinhalator som kapsel

Videoklipp- sprayinhalatorer

https://youtu.be/Nli4jMVMeOw

På webbsidan medicininstruktioner finns instruktionsfilmer för olika dosinhalatorer under rubriken Astma│Allergi │KOL. Hänvisa gärna patienter till medicininstruktioner för rätt handhavande och repetition av inhalationsteknik.

6. Behandling av exacerbation

Exacerbation är ett försämringstillstånd  vid KOL är en försämringsperiod med ökade luftvägssymtom (dyspné, hosta och slem) som föranleder ökad behandling. Symtomen ska ha förvärrats under max två veckor och försämringen ska vara värre än den normala variationen från dag till dag. Se tabell för bedömning av svårighetsgrad av exacerbation.

Läkemedelsbehandling vid exacerbation

  • Inhalation av luftrörsvidgande läkemedel exempelvis Salbutamol och/eller ipratropium givet som inhalation
  • Peroral steroidkur (kortisontabletter) 5-7 dagar
  • Om antibiotika är indicerat är Amoxicillin första val. Kuren ges i 5-7 dagar.

 

Kom ihåg att det är avgörande att patienten håller sig så fysiskt aktiv den orkar även under en exacerbation. En högre nivå av fysisk aktivitet minskar konsekvenserna av exacerbationen och risken för att få nya exacerbationer minskar markant.  Även andningsgymnastik (med PEP) rekommenderas om man har ökad mängd slem. Information om strategier för detta finns på KOLwebben.

7. Information om peroral steroidbehandling:

  • Om patienten står på långvarig behandling med perorala steroider är risken för långsiktiga biverkningar större än vid kortare kurer.
  • Exempel på kända biverkningar av perorala steroider:
    • Benskörhet
    • Muskelsvaghet
    • Matsmältningsbesvär
    • Ökad matlust

8. Information om antibiotika

  • Alla luftvägsinfektioner blir inte bättre av antibiotika. Exacerbationen kan även vara orsakad av virus. Detta innebär att exacerbationen i så fall inte svarar på och inte skall behandlas med antibiotika.
  • Patienten ska informeras om att kontakta hälso- och sjukvården om kraftiga diarréer uppstår i samband med antibiotikabehandlingen.
  • Vid frekventa exacerbationer eller terapisvikt rekommenderas växelbruk för att minska resistensutveckling. Sputumodling rekommenderas, framför allt om patienten inte svarar på behandlingen, eller insjuknar igen inom kort.

9. Behandling av dyspné – andnöd i palliativ vård

I den här undervisningsvideon beskrivs dyspné, dvs. andnöd hos patienter i palliativ vård. Videon inleds med en fallbeskrivning. Du får inte svaret på fallen direkt. Sedan följer en faktadel om orsaker till dyspné. Du får också behandlingsförslag.

Videon är framtagen av PKC, Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län. 

KLICKA HÄR FÖR ATT SE VIDEON

 10. Information om vaccinationer

  • Personer med KOL, oavsett ålder, är en riskgrupp och rekommenderas vaccinera sig mot influensan årligen.
  • I samband med vaccination kan en lättare sjukdomskänsla uppstå som dock går över inom någon dag.
  • Vaccination mot en viss typ av lunginflammation rekommenderas för personer med KOL. Den kallas pneumokockvaccination och skyddar mot just den typen av lunginflammation. Det räcker att ta pneumokockvaccination en gång.
  • Vaccination mot influensa och pneumokocker kan tas samma dag.
  • Personer med KOL är i riskgrupp för att utveckla svår Covid-19. De ska alltså följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för riskgrupper om vaccination mot Covid-19.

11. Sammanfattning- Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nedan kan du se en film där de centrala rekommendationerna i riktlinjerna presenteras såsom vikten av att få en tidig diagnos, träning vid KOL, interprofessionell samverkan, att säkerställa god sjukdomskontroll genom återbesök samt vad rekommendationerna i de nationella riktlinjerna kommer att innebära för hälso- och sjukvården.

Bra jobbat! Du är nu klar med KOL-utbildningen!

Sidan uppdaterades senast 2024-06-11