DEL 3B – Vanliga problem vid KOL

Del 3B handlar om nutrition. Vi kommer att gå igenom följande:

• KOL och nutritionsproblem
• Socialstyrelsens rekommendationer
• Viktförlust och undernäring
• Bedömn risk för undernäring
• Fysisk aktivitet
• Övervikt

Delen avslutas med en frivillig kunskapstest. Du ser dina testresultat på en gång. 

1. KOL ökar risken för undernäring. 

Undernäring ökar risken för:

• Förtida död.
• Minskad muskelmassa och muskelstyrka.
• Nedsatt infektionsförsvar.
• Osteoporos
• Ökat behov av intensivvård.
• Ökad vårdtid vid inläggning på sjukhus.
• Tidig återinläggning efter utskrivning från sjukhus.
• Ångest, depression

Följ patientens vikt och sätt in insatser tidigt

Personer med KOL som har Body Mass Index (BMI) 25 till 29, vanligen klassat som övervikt, mår enligt forskningen bäst och har bäst prognos. BMI < 22 är en riskfaktor.

Många personer med KOL behöver stöd från hälso- och sjukvården för att tillgodose det ökade behovet av energi och protein.

Det är också vanligt med samsjuklighet, t ex diabetes och hjärtsvikt. Vid samsjuklighet och behov av ökat energiintag eller annan specifik kost behövs ofta bedömning och insatser av dietist.

Vid insatser för att öka nivån av fysisk aktivitet måste energibehovet och risk för undernäring beaktas.

Det är viktigt att i tid identifiera personer med behov av nutritionsbehandling. 

---

Rekommendation ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL

Tillstånd: KOL, BMI<22

Åtgärd: Nutritionsbehandling, näringsdryck

Motivering: Åtgärden har en positiv effekt på vikt, BMI och funktionell kapacitet vid ett tillstånd med stor svårighetsgrad.

2. Råd om energibehov

Att bara äta mer fungerar oftast inte för att gå upp i vikt. Intaget av energi och protein behöver ofta ökas.

Källor till nyttigt fett är:

• Vegetabiliska oljor som rapsolja och olivolja
• Fet fisk.
• Oliver.
• Avokado.
• Nötter.
• Vegetabiliska oljor som raps- och olivolja.

Källor till protein är:

• Fågel.
• Fisk.
• Kött.
• Ägg.
• Mejeriprodukter.

Viktuppgång kan underlättas genom att personen:

• Äter många små mål fördelade över dagen.
• Äter mat med mer energi och protein.
• Berikar måltiderna med olja, flytande margarin och grädde.
• Äter ett mål precis innan läggdags för att undvika för lång fasta över natten.
• Väljer mejeriprodukter med mer fett, t ex standardfil, standardmjölk och feta ostar istället för lättprodukter.

---

Specifika råd att ge för att gå upp i vikt

Svårigheter att gå upp i vikt kan bero på olika saker och kräver olika lösningar.

Vid dålig aptit och matlust:

• Ät många små mål istället för få och stora mål.
• Ät energi- och näringsrik mat.
• Börja måltiden med att äta den mest energi- och näringsrika maten.
• Ha favoritmat hemma.
• Ät gärna olja som extra energi: ta 1 msk olja (gärna rapsolja som inte smakar något) 3 gånger per dag. Det ger nästan lika mycket energi som en huvudmåltid!

Svårt att äta på grund av andnöd:

• Vila före maten för att vara utvilad när det är dags att äta.
• Ta luftrörsvidgande medicin före maten.
• Ät långsamt.
• Ha färdiglagad mat hemma för tillfällen då det är för jobbigt att laga mat.

Blir mätt fort:

• Ät många små mål istället för få och stora mål.
• Ät energi- och näringsrik mat.
• Börja måltiden med att äta den mest energi- och näringsrika maten.
• Det kan vara lättare att äta kalla maträtter eftersom de känns mindre mättande än varma.
• Drick inte för mycket före och under måltiden.
• Drick en timme efter måltiden.
• Ät gärna olja som extra energi: ta 1 msk olja (gärna rapsolja som inte smakar något) 3 gånger per dag. Det ger nästan lika mycket energi som en huvudmåltid!

Vid trötthet:

• Vila före maten för att vara utvilad när det är dags att äta.
• Välj gärna färdiglagad mat för att slippa lägga energi på matlagningen.

 3. Viktförlust och undernäring

Vid KOL kan kroppens energibalans vara rubbad. Det innebär ofta en ökad energiförbrukning  parallellt med ett för litet intag av energigivande ämnen som protein, fett och kolhydrater. En möjlig orsak till den ökade energiförbrukningen är det ökade andningsarbetet.

Anledningar till att det kan vara svårt att tillgodose energibehovet är t ex dålig aptit, snabb mättnadskänsla eller att det är jobbigt att äta på grund av andnöd, trötthet och/eller illamående. Personer med KOL har dessutom ofta ett ökat proteinbehov på grund av ändrad muskelmetabolism och proteinsyntes.

Personer med KOL har därför en ökad risk att drabbas av viktförlust och undernutritionsstillstånd. Risken att drabbas ökar då svårighetsgraden på sjukdomen ökar. Undernutritionstillstånd ökar risken för mortalitet, minskad muskelmassa och muskelstyrka, sämre träningskapacitet, depression och sämre livskvalitet.

Vid KOL kan energibalansen vara rubbad

 Något högre BMI rekommenderas i förebyggande syfte

Vid KOL är den rekommenderade vikten högre än hos friska. Personer med KOL som har BMI på 25-29, vilket vanligen klassas som övervikt, verkar enligt forskning må bäst och ha bäst prognos. Det är först vid BMI>30 som viktreduktion är aktuell, såvida patienten inte också har annan sjukdom, eller symtom, som kräver viktreduktion. 

Kostråd för olika sjukdomar kan bli motsägelsefulla. Vid problem med kost och energibehov hos personer med KOL med samsjuklighet bör en dietist göra en bedömning.

Nutritionsbehandling vid BMI

Personer med BMI <22 bör erbjudas nutritionsbehandling med näringsdryck (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL). 

Rekommendation: 3

4. Bedömn risk för undernäring

Regelbunden uppföljning av vikt

För att identifiera personer med behov av nutritionsbehandling bör mätning av längd och vikt alltid ingå i uppföljningarna av personer med KOL. 

Använd screeningformulär

Ett screeningformulär, “Bedömning av risk för undernäring”, är utvecklat för personer med KOL och rekommenderas av bland annat Läkemedelsverket. 

Värdering:

0-1p Ej risk för undernäring

2-4p Risk för undernäring. Patienten är i behov av kvalificerad nutritionsutredning

Identifiera personer i riskzonen i tid

Det är viktigt att i tid identifiera personer undernäring eller risk för undernäring och ge de nutritionsbehandling/ stöd eftersom undernäring påverkar kroppen negativt.

Det är också viktigt att identifiera dessa personer tidigt i förloppet eftersom det kan vara svårare att ändra vanor om man fått sämre ork på grund av undervikt.

5. Energibehov och fysisk aktivitet

Planera för rätt energibehov vid ökad fysisk aktivitet eller träning

Fysisk aktivitet kan vara bra för att förbättra aptiten, men ökar också energibehovet.

Personer med KOL och undervikt får sämre effekt av fysisk aktivitet och undervikt/undernäringstillstånd riskerar att förvärras.

Bedömning av nutrition och vid behov nutritionsbehanding bör därför alltid ingå vid ökad fysisk aktivitet.

En person med KOL och undervikt eller risk för undervikt som vill öka sin nivå av fysisk aktivitet bör konsultera en dietist

6. Övervikt

Kraftig övervikt försämrar lungfunktionen

Ett mindre antal av personerna med KOL drabbas av övervikt, men det är först vid BMI > 30 som viktreduktion är aktuell, såvida personen inte också har annan sjukdom, eller symptom, som kräver viktreduktion. Kraftig övervikt (BMI>30, fetma) reducerar lungfunktionen och är därmed särskilt olämpligt vid KOL. Personerna har också en ökad risk att utveckla sömnapné och andra överviktsrelaterade sjukdomar.

Vid viktnedgång måste muskelmassan bibehållas

Kraftigt överviktiga patienter med KOL, BMI > 30, bör få nutritionsbehandling av dietist för att påverka sin övervikt och sina matvanor. Det är viktigt att kombinera viktreducerande behandling med personligt anpassad fysisk träning för att bevara patienternas muskelmassa, fettfri kroppsmassa, som annars kan minska vid viktreduktion.

Nu är du klar med del 3- Vanliga problem vid KOL. 

Klicka här för att testa dina kunskaper 

Klicka här för att fortsätta till del 4.