DEL 2B – Vanliga problem vid KOL

Del 2B handlar om på exacerbationer. Vi kommer att gå igenom följande:

  • Socialstyrelsens rekommendationer
  • Symtom
  • Egenvård
  • Behandlingsplan
  • Fysisk aktivitet
  • Behandling
  • Uppföljning

Delen avslutas med en frivillig kunskapstest. Du får testresultat på en gång.

1. Uppmärksamma och behandla exacerbationer tidigt!

Exacerabation är en försämring i det vanliga tillståndet och en allvarlig klinisk händelse hos personer med KOL. Det är viktigt att uppmärksamma tidiga tecken på exacerbation, så att rätt insatser kan sättas in i tid.

De vanligaste symtomen vid exacerbationer är en kraftig ökning av dyspné tillsammans med slemhosta. En exacerbation behöver dock inte medföra ökad sekretproduktion.

Exacerbationer är relativt vanligt och ger sämre klinisk prognos. Många exacerbationer kommer inte till sjukvårdens kännedom och en del lindriga exacerbationer går över av sig själva.

Att stimulera till och underlätta för fysisk aktivitet i samband med en exacerbation är mycket viktigt, då det minskar risken för återinsjuknande och mortalitet.

2. Symtom

Varningssignaler: ökad andfåddhet, mera slem och missfärgat slem.

Man kan misstänka en akut exacerbation då en person med KOL beskriver en försämring av det vanliga tillståndet och upplever:

  • Ökad andfåddhet.
  • Mer missfärgade upphostningar (ofta färgat gult eller grönt).
  • Ökad mängd slem.

Feber förekommer oftast inte och inte heller förhöjd sänka. Vid feber kan det vara en lunginflammation. En akut exacerbation orsakar oftast inte blodhosta.

Exacerbationer kan uppkomma även utan luftvägsinfektion.

Förebygg exacerbation med vaccination

Personer med KOL bör vaccinera sig mot influensa och pneumokocker för att minska risken för exacerbationer.

3. Rekommendation ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Tillstånd: KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde, exacerbation, dyspné med eller utan sekretproblem

  •  Åtgärd: Motstånd på utandning, Positive Expiratory Pressure (PEP)
  •  Rekommendation: 2
  •  Motivering till rekommendation: Åtgärden har en positiv effekt på sekretproblem vid ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Dessutom innebär åtgärden en liten kostnad. Det finns god klinisk erfarenhet av att åtgärden minskar risk för komplikationer och annan sjuklighet.

Tillstånd: KOL, FEV1 < 80 % av förväntat värde, akut exacerbation

  •  Åtgärd: Ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation
  •  Rekommendation: 3
  •  Motivering till rekommendation: Åtgärden leder till ökad livskvalitet, minskad risk för sjukhusinläggning och förtida död vid ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Kostnaden per effekt är låg.

Tillstånd: KOL, upprepade exacerbationer

  •  Åtgärd: Återbesök minst 2 ggr per år med bedömning av symtom och fysisk aktivitet
  •  Rekommendation: 2
  •  Motivering till rekommendation: Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling samt optimera behandling vid ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Kommentar: Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande

Tillstånd: KOL, akut exacerbation

  •  Åtgärd: Återbesök inom 6 veckor med bedömning av symtom och fysisk aktivitet
  •  Rekommendation: 2
  •  Motivering till rekommendation: Åtgärden leder till möjlighet att följa sjukdomsutveckling samt optimera behandling vid ett tillstånd med mycket stor svårighetsgrad. Kommentar: Det vetenskapliga underlaget för åtgärden är otillräckligt, men åtgärden har stöd i beprövad erfarenhet enligt ett systematiskt konsensusförfarande

Tillstånd: KOL, akut exacerbation, respiratorisk acidos

  •  Åtgärd: Non-invasiv ventilation
  •  Rekommendation: 3
  •  Motivering till rekommendation: Tillståndet har en mycket stor svårighetsgrad och tillståndet minskar risken för respiratorisk acidos, dödlighet och vårdbehov samt har en låg kostnad per effekt.

4. Egenvård vid exacerbationer

Uppmana personer med KOL att kontakta primärvården i tid!

Vid misstanke om en exacerbation bör man uppmana personen att uppsöka sin hälsocentral för bedömning. Många personer med KOL väntar för länge med att uppsöka hälso- och sjukvården vilket kan göra exacerbationen kraftigare. Det är viktigt att inte negligera en person med KOL och symtom på en exacerbation.

Motståndsandning (PEP-andning) vid exacerbation

För att få en djupare, effektivare andning och minska andnöd/andfåddhet bör motståndsandning (PEP) rekommenderas och instrueras.

PEP gör att slem lättare lossnar och kombineras då med med huffing/hosta för att lättare få upp slemmet. PEP står för positivt tryck på utandningen. Se avsnintt PEP andning för repetition.

Motstånd på utandningen får man genom att använda ett hjälpmedel, t ex PEP-aid, PEP-pipa, PEP-mask eller BA-tub eller genom att använda pysandning.

Motståndet i PEP-hjälpmedlet ska vara cirka 10-15 cm vatten. Pysandning ger ett motstånd på ca 5 cm vatten. En sjukgymnast/fysioterapeut kan prova ut ett PEP-hjälpmedel med optimalt motstånd.

Skriftlig behandlingsplan ger en strategi vid exacerbation

Personer med KOL bör ha en skriftlig behandlingsplan som innehåller en strategi för hur de själva kan öka sin medicinering vid tecken på försämringstillstånd (Socialstyrelsen nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL, rekommendation 3). En sådan plan kan göras tillsammans med läkare och/eller KOL-sjuksköterska.

Instruktion för PEP-andning om du har slem

  1. Andas in luft genom näsan (om möjligt).
  1. Andas ut luften i PEP-hjälpmedlet eller med pysandning:
  • Utandningen ska vara lätt aktiv men inte forcerad, du ska orka flera andetag i följd.
  • Utandningen ska vara mindre än inandningen så att du ”tankar upp dig” med luft.
  1. Andas in och ut 10 gånger i PEP–hjälpmedlet eller med pysandning.
  2. Huffa eller hosta.
  3. Upprepa steg 1 till steg 4 tre gånger.
  4. Avsluta med några vanliga andetag i PEP–hjälpmedlet eller med pysandning.

Genomför PEP-andning 2-5 gånger per dag efter behov.

Instruktion för PEP-andning om du inte har slem:

Använd pysandning när andningen känns jobbig i vila. Om du har behov av att underlätta andningen ytterligare kan du prova att sitta i en funktionell andningsviloställning.

Använd pysandning när du är fysiskt aktiv. Pysandning kan användas för att underlätta vid alla typer av fysiska aktiviteter t ex då du promenerar, går i trappa eller gör muskelstärkande övningar.

5. Generell strategi för egenvård vid exacerbation

Tabellen nedan visar en generell strategi för egenvård vid exacerbation. Strategin kan behöva förändras efter bedömning av den enskilda personen hälsotillstånd och eventuella samsjuklighet.

Symtom Mediciner Övrig behandling
Hälso- och sjukvården ska alltid kontaktas. Ökad andfåddhet, tecken på förkylning. Använd kortverkande luftrörsvidgande medicin, upp till 8 ggr/dag. Fortsätt med fysisk aktivitet, men något lugnare.Använd PEP-andning och tekniker för att få upp slem vid behov
Hälso- och sjukvården ska alltid kontaktas. Ökad mängd slem, ändrad färg på slemmet. Efter konsultation med läkare: kortisonbehandling och/eller antibiotikabehandling. Fortsätt med fysisk aktivitet, men något lugnare.Använd PEP-andning och tekniker för att få upp slem vid behov.

 6. Exacerbationer och fysisk aktivitet

Fysiskt aktiv vid exacerbation minskar risk för sjukhusinläggning och ökar livskvaliten

Forskning har visat att fysisk aktivitet eller träning i direkt anslutning till ett försämringstillstånd

  • minskar risken för inläggning/återinläggning på sjukhus och för förtida död
  • ökar livskvaliten
  • ökar fysisk kapacitet

Hälso- och sjukvården bör därför erbjuda ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL, rekommendation 3).

Den fysiska aktiviteten anpassas efter allmäntillståndet

Om personen vårdas på sjukhus kan en sjukgymnast/fysioterapeut hjälpa till med den fysiska aktiviteten/träningen. Aktiviteten/träningen ska fortsätta även i hemmet.

Om personen är i hemmet är det viktigt med instruktioner om att vara så aktiv som allmäntillståndet tillåter. En sjukgymnast/fysioterapeut i primärvården eller i hemsjukvården kan hjälpa till med instruktioner och stöd för aktiviteten.

Aktiviteten/träningen kan både i hemmet och på sjukhus, bestå av:

  • promenad i rummet eller i korridor
  • promenad i trappa
  • lätt muskelstärkande aktivitet som uppresningar, tåhävningar och träning med gummiband
  • cykling på motionscykel

Det viktigaste är att personen är aktiv. Hur intensiv  aktiviteten är anpassas efter individens förutsättningar.

7. Behandling av exacerbationer

Behandling i primärvården

Vid behandling av akut exacerbation kan följande behandlingar bli aktuella :

  • Inhalationsbehandling via andningsbehållare (spacer) eller nebulisator (munstycke).
  • Glukokortikoider peroralt dagligen i fem dagar vid medelsvår och svår exacerbation.
  • Antibiotika vid purulenta sputa. Sputumodling bör helst tas innan insättande av antibiotika.
  • Oxygen
  • Behandling av andra försämrande faktorer.
  • Läs mer i Behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket.

Behandling på sjukhus

Om behandlingen inte ger tillräcklig effekt kan transport till sjukhus bli nödvändig. Vid behandling av akut exacerbation på sjukhus kan någon/några av följande behandlingar bli aktuella:

  •  Oxygen
  • Inhalationsbehandling
  • Intensivvård och ventilatorbehandling.
  • Non-invasiv ventilation rekommenderas vid akut exacerbation och respiratorisk acidos (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL, rekommendation 3).
  • Läs mer i Behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket.
  • Fysisk aktivitet är en del av behandling vid exacerbation

Fysisk aktivitet minskar risken för återinsjuknande och mortalitet.

Forskning har visat att risken för återinsjuknande och mortalitet minskar avsevärt om patienten genomför träning och fysisk aktivitet i samband med exacerbation. Därför är det viktigt att:

  • Stimulera till och uppmuntra fysisk aktivitet under en exacerbation.
  • Vid behov kontakta sjukgymnast/fysioterapeut för individanpassade råd.
  • Erbjuda ledarstyrd konditions- och styrketräning i direkt anslutning till akut exacerbation (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL, rekommendation 3).

8. Uppföljning av exacerbation

Tätare uppföljning efter exacerbationer!

Efter en akut exacerbation bör uppföljning genomföras inom sex veckor. Vid besöket rekommenderas att en bedömning av symtom och fysisk aktivitet görs. (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL, rekommendation 2).

För personer som har upprepande exacerbationer bör återbesök genomföras minst två gånger per år med bedömning av symtom och fysisk aktivitet (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid KOL, rekommendation 2).

Du är nu klar med del två av utbildningen.

Fortsätt till Del 3a

Sidan uppdaterades senast 2024-06-11