Skriftlig behandlingsplan

Beredskap vid försämring

En skriftlig behandlingsplan innehåller information om vad du ska göra om du börjar må sämre och när du ska kontakta hälso- och sjukvården. Behandlingsplanen bidrar till att försämringstillstånd kan upptäckas och behandlas tidigare.

Sveriges kommuner och landsting har nyligen utvecklat en skriftlig behandlingsplan vid KOL som ska kunna användas i hela Sverige. Behandlingsplanen hittar du här

Behandlingsplanen ska innehålla:

  • Läkemedel du använder när du mår ”som vanligt”
  • Vilka symtom du ska var uppmärksam på för att upptäcka en försämring.
  • Vilka förändringar du ska göra i din medicinering vid olika försämringssymtom.
  • Vilka förändringar du ska göra i din fysiska aktivitet vid olika försämringssymtom.
  • När du ska kontakta hälso- och sjukvården.
  • Namn och kontaktuppgifter till din läkare och sjuksköterska.

Du är med och tar fram din egen behandlingsplan

Behandlingsplanen utformas tillsammans av dig och din läkare/sjuksköterska. När du själv är delaktig i att ta fram planen, blir det lättare för dig att förstå vad du ska göra vid olika symtom.

Du ska använda behandlingsplanen när du upplever förändringar eller försämringar i din KOL. Med hjälp av planen ska du själv kunna ändra saker i din medicinering eller fysiska aktivitet när förändringarna är av mindre allvarligt slag. På så sätt kan du ingripa tidigt och förebygga att du blir sämre. Behandlingsplanen ska också ge dig trygghet i vad du kan göra själv och när du ska kontakta vården. Dela gärna planen med dina närstående.

Fråga efter en skriftlig behandlingsplan när du träffar din läkare eller sjuksköterska.

När ska behandlingsplanen användas?

Behandlingsplanen ska användas om du blir sämre i din KOL. Det kan även finnas andra anledningar till en akut försämring av andningen som t ex lunginflammation, oro och hjärtsvikt. Blir du andfådd utan att ha andra symptom på en akut KOL-försämring ska du kontakta hälso- och sjukvården.

Sidan uppdaterades senast 2024-02-26