DEL 1B – Fakta om KOL

I del1B kommer vi att gå igenom följande:

• Orsaker till KOL
• Diagnostik
• Stadier av KOL
• Vad händer i musklerna vid KOL
• KOL och astma- skillnader och likheter
• Rökning och rökstopp

Delen avslutas med en frivillig kunskapstest. Du ser dina testresultat på en gång.

1. Orsaker till KOL

Rökning

I Sverige anses rökning vara orsak till 80-90% av fallen. Ju mer man har rökt desto större är risken att utveckla sjukdomen. Bland rökare i 75-årsåldern har ungefär hälften KOL. KOL är ovanligt hos personer under 40 år.

Även passiv rökning under lång tid kan leda till KOL. Foster och små barn är känsligast för passiv rökning och det är vanligt att barn som utsatts för detta aldrig når full lungfunktion.

Kemikalier och damm kan bidra till KOL

Har man varit utsatt för olika typer av kemikalier och damm kan risken att utveckla KOL öka. Idag är det få i Sverige som utsätts för den typen av risker i arbetet, men det finns fortfarande personer som tidigare varit utsatta för skadlig påverkan.

Ärftliga faktorer spelar in

Den mest kända ärftliga riskfaktorn är alfa-1-antitrypsinbrist. Alfta-1-antitrypsin är ett protein som skyddar mot nedbrytning av framförallt lungvävnad. Brist på detta protein leder därför till att lungvävnad bryts ned och att emfysem utvecklas. Risken för att utveckla emfysem och KOL vid alfa-1-antitrypsinbrist förstärks vid rökning. Det är även större risk att drabbas av KOL om någon förälder har haft KOL, trots att KOL vanligtvis inte är en ärftlig sjukdom.

Svår astma och rökning ökar risken för KOL

Personer med svår astma och astmatiker som röker har ökad risk att utveckla KOL.

Lungfunktionen blir sämre med åldern

Som en del i det naturliga åldrandet blir lungfunktionen sämre. Ålder är därför i sig en riskfaktor för KOL.

Idag dör fler kvinnor än män av KOL

Flera studier visar att kvinnor verkar känsligare än män och har större risk att utveckla KOL vid samma exponering för rökning. KOL har tidigare varit vanligare bland män, men idag är det fler kvinnor än män som dör av KOL. Tidigare har män rökt mer och varit mer utsatta för skadliga ämnen i sina yrken men under andra delen av 1900-talet har kvinnor rökt allt mer.

2. I Sverige har många KOL utan att veta om det

Eftersom symtomen på KOL ofta kommer smygande så är det många som inte tolkar det som en sjukdom utan som tecken på ökad ålder eller dålig kondition. Därför är det också många som inte söker vård.

Tidiga symtom på KOL kan t ex vara att man får många förkylningar som inte vill ge med sig och att man känner sig allt tröttare. Ganska tidigt blir man också andfådd vid måttlig aktivitet, vilket lätt tolkas som dålig kondition. Man kan också ha en ständig hosta som man vant sig vid.

I Sverige har många KOL utan att veta om det. Därför bör rökare och före detta rökare genomföra en minispirometri vid misstanke om KOL. Filmen COPD6/minispirometrivisar hur en sådan undersökning går till. Om man efter undersökningen fortfarande misstänker KOL, ska en lungfunktionsundersökning, en spirometri, göras för att en säker diagnos ska kunna ställas.

Klicka här för att se en film om COPD6/minispirometri

Spirometrikurvor

Det är alltid bra att låta personen få titta på resultatet av sin spirometri, det vill säga de kurvor som hen blåst. Det kan öka förståelsen för hur lungorna påverkas och vilka konsekvenser det kan ha för personen.

• Vid en normal spirometri (streckad linje på figuren) ser man ett högt flöde från början som sedan sjunker ju mer luft man andats ut ända tills manövern är klar.
• Vid en luftvägsförträngning (röd heldragen linje) ser man ett minskat maximalt flöde och sedan en fortsatt snabb minskning av flödet så att man får en karakteristisk form på kurvan.
• Om man efter inhalation av luftrörsvidgande medicin (svart heldragen linje) inte förändrar kurvan så mycket är det ett tecken på att man har KOL.

3. Olika stadier och grader av KOL baserat på lungfunktion och risk för exacerbation

KOL är en progressiv sjukdom men progressionstakten kan variera avsevärt. KOL-diagnosen vilar på förekomst av riskfaktorer, förekomst av symtom och spirometri med FEV1/FVC < 0.7 efter luftrörsvidgande medicin (bronkdilatation). Därefter bedöms spirometrisk svårighetsgrad som GOLD stadium 1-4 baserat på FEV1 i procent av förväntat värde efter bronkdilatation. KOL graderas även avseende risk för framtida exacerbationer i GOLD-grupper, efter grad av symtom och förekomst av exacerbationer (försämringstillstånd).

Svårighetsgraden på sjukdomen kan delas in i 4 stadier baserat på lungfunktionen. Vid stadium 1 och 2 har man minst hälften av den normala lungfunktionen kvar. I stadie 3 har man mellan 30-50 % av normal lungfunktion kvar och i stadie 4 under 30 %.

Stadium	FEV1(%av förväntat normalvärde)
Stadium 1	FEV1 ≥ 80 %
Stadium 2	50 % ≤ FEV1 < 80 %
Stadium 3	30 % ≤ FEV1 <50%
Stadium 4	FEV1< 30 %

Indelning utifrån symtom och försämringstillstånd

Symtomen kan skilja sig mycket mellan olika personer i samma sjukdomsstadium. Därför rekommenderas istället en indelning som tar hänsyn till hur mycket symtom man har och om man får försämringstillstånd. Den indelningen delar in KOL i kategorierna A, B och E och ska ligga till grund för vilken läkemedelsbehandling man får.

Som bilden visar har man i kategori A och B en lindrigare nedsättning av lungfunktionen och inga/okomplicerade försämringstillstånd men svårare symtom i kategori B än A. Sjukdomen klassificeras i kategorin E på om man har tätare/allvarligare försämringstillstånd, oberoende vilken lungfunktion man har.

Indelning av KOL i kategorierna A, B och E

Beskrivning

• Symtom bedöms med COPD Assessment Test (CAT) och eller mMRC Dyspneskala (mMRC). Vid värden enligt CAT<10 och mMRC<2 bedöms patienten ha låga symtom (GOLD A). Vid mer symtom, CAT över eller lika med 10 eller mMRC över eller lika med 2 hamnar patienten i GOLD B.
• Stadieindelningen baseras också på exacerbationsanamnes. Ingen eller en exacerbation föregående år anses innebära låg risk för en exacerbation under kommande år under förutsättning att den genomgångna exacerbationen inte varit så svår att den krävt sjukhusvård. Om patienten haft två exacerbationer eller en exacerbation som krävt sjukhusvård anses risken för kommande exacerbationer som hög och patienten hamnar ovanför den breda horisontella linjen, det vill säga i grupp E. Vid färre exacerbationer hamnar patienten i grupp A eller B.

4. Vad händer i musklerna vid KOL?

Även om KOL främst anses vara en lungsjukdom, så är en försämrad muskelfunktion, d.v.s. en minskad styrka och uthållighet i muskulaturen som inte bara kan förklaras av en minskad fysisk aktivitetsnivå, vanligt vid KOL.

Av personerna som har diagnosen KOL har

• 20-40% nedsatt muskelstyrka
• 30-80% nedsatt muskeluthållighet

Framförallt är styrka och uthållighet i muskulaturen på lårets framsida påverkad men även styrka och uthållighet i armarna kan vara påverkad vid KOL.

Många med KOL har också en nedsatt fysisk kapacitet som visar sig genom bland annat sämre förmåga att gå långa sträckor och svårighet att klara arbete med armarna under längre stunder.

Försämringen av musklernas styrka och uthållighet ökar med ökad svårighetsgrad på sjukdomen.

Oavsett personens lungfunktion finns ett samband mellan muskelfunktion och livskvalitet, hälso- och sjukvårdsanvändning, fysisk aktivitet samt fysisk kapacitet (t.ex. gångförmåga) hos personer med KOL.

Bedömning av muskelfunktion, speciellt styrka i lårets muskulatur, rekommenderas ingå som en del av den rutinmässiga behandlingen vid KOL.

De förändringar som ses i muskulaturen hos personer med KOL inkluderar:

• Nedsatt muskelstyrka
• Nedsatt muskeluthållighet
• Minskad muskelstorlek
• Förändrad fibertypsammansättning
• Minskad oxidativ kapacitet
• Minskad kapillärtäthet

5. KOL och astma är lika men ändå olika

En del personer med KOL blandar ihop sin sjukdom med astma. I tabellen visas en sammanställning av skillnader mellan astma och KOL som kan hjälpa till att tydliggöra skillnaden mellan sjukdomarna.

En del personer kan dock ha både KOL och astma.

KOL	ASTMA
Andnöd först vid ansträngning, sedan även i vila.	Attacker med andnöd.
Smygande debut och successivt ökande besvär. Vid måttlig till svår sjukdom aldrig helt besvärsfri.	Plötslig debut, besvären går upp och ned, besvärsfria intervaller.
Aldrig normal lungfunktion trots behandling.	Oftast normal lungfunktion under besvärsfria perioder eller vid behandling.
Ofta historia med långvarig rökning.	Ingen tobakshistoria nödvändig.
Patienten sällan under 40 år.	Kan debutera i alla åldrar men vanligast hos yngre.
Vanligt med morgonhosta med upphostningar.	Oftare nattlig hosta.
Ingen direkt koppling till allergi eller eksem.	Ofta allergi eller eksem i sjukdomshistorien.

6. Sluta röka – det enda som kan bromsa utvecklingen av KOL

Rökstopp vid KOL leder till:

• Förbättrad lungfunktion, mätt som en långsammare minskning av FEV1 över tid, jämfört med icke rökstopp.
• Minskad risk för inläggning på sjukhus.

Hälso- och sjukvården ska erbjuda alla personer med KOL som röker stöd att sluta. Följande är rekommendationer ur Socialstyrelsens “Nationella riktlinjer Vård vid astma och KOL”.

Tillstånd: KOL, rökare

• Åtgärd: Rökstopp
• Motivering: tillståndet har en stor svårighetsgrad och åtgärden stor effekt på lungfunktion. Åtgärden minskar risk för sjukhusinläggning och har en låg till måttlig kostnad per effekt.
• Rekommendationen har prioritet 1.

Att sluta röka är det enda som kan bromsa utvecklingen av sjukdomen KOL och det är den enskilt mest betydelsefulla handling som någon kan göra för sin hälsa.

Forskning visar att rökstopp vid KOL leder till förbättrad lungfunktion, mätt som en långsammare minskning av FEV1 över tid, jämfört med icke rökstopp. Rökstopp leder också till minskad risk för inläggning på sjukhus.

Här är några av vinsterna med att sluta röka:

• 20 minuter efter rökstoppet har puls och blodtryck återgått till normal nivå.
• 24 timmar efter rökstoppet har riskerna för en hjärtinfarkt börjat minska.
• 6 månader efter rökstoppet är risken för blodpropp mycket mindre.
• 1-2 år efter rökstoppet är riskerna för hjärtinfarkt hälften så stora som vid fortsatt rökning.
• 5 år efter rökstoppet är riskerna för en hjärtinfarkt lika liten som för en person som aldrig rökt, och riskerna för olika cancersjukdomar har minskat betydligt.

Metoder för att stödja rökstopp

Det är viktigt att alla personer med KOL som röker erbjuds stöd för att sluta röka. På de flesta hälsocentraler, alternativt hos folktandvården, finns särskilt utbildade tobaksavvänjare.

I Socialstyrelsens Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande behandling beskrivs att:

• Kvalificerat rådgivande samtal är den mest effektiva åtgärden för att stödja rökstopp.
• Enkla råd för att stödja rökstopp har viss effekt.

Även enkla råd gör nytta!

Alla kan ge korta råd om att sluta röka. Enkla råd är viktiga och motiverande signaler, som ger viss effekt! Tabellen ger exempel på hur enkla råd om tobak kan ges i 5 steg (källa: Enkla råd om att sluta med tobak, Socialstyrelsen).

	Exempel på vad rådgivaren kan säga	Exempel på åtgärder
Fråga om tobaksvanor	– Röker du? – Snusar du? – Röker du vattenpipa?Alternativt: – Använder du tobak? Om ”nej”: – Vad bra att du inte använder tobak. – Har du använt tobak tidigare? Om ”ja” – när slutade du?	– Fråga alla patienter om tobaksvanor och journalför svaret. – De som slutat röka/snusa behöver positiv förstärkning och de som slutat nyligen kan behöva stöd.
Ge rådet att sluta med tobak	– Det är en stor fördel om du slutar röka/snusa. – Det är det viktigaste/bästa du kan göra för din hälsa…(informera om riskerna, knyt till ev problem med hälsan)	– Informera om risker och negativa konsekvenser med tobaksbruk för hälsan. Koppla till patientens egen hälsa. – Rekommendera att sluta med tobak.
Undersök motivationen	– Vad tänker du om det? – Är du intresserad av att sluta röka/snusa?	– Försök få en uppfattning om motivationen att sluta.
Hjälp till	Om ”ja”:– Det finns ju bra sätt för att sluta röka/snusa. Vill du höra? Om ”nej”: – Jag skulle ändå råda dig att sluta för det är det viktigaste du kan göra för din hälsa. Du kan väl tänka på det. Det finns ju bra sätt att sluta. Vill du höra? Om patienten vill ha information: – Det är bra att sätta ett stoppdatum när man ska sluta helt och… – göra sig av med all tobak den dagen. – För den som behöver finns nikotinläkemedel för rökavvänjning – Du kan få hjälp med tobaksavvänjning…(informera var det finns)	– Informera kort om metoder för att sluta. – För patienter som behöver läkemedel vid rökavvänjning bör man i första hand rekommendera nikotinläkemedel. Vareniklin och bupropion är andrahandsläkemedel som kräver recept och motiverande stöd. För snusavvänjning finns visst evidens för vareniklin. – Tala om var det finns tobaksavvänjning – t ex på vårdcentraler eller genom Sluta-Röka-Linjen 020 84 00 00. – Erbjud ett självhjälpsmaterial.
Följ upp samtalet	– Jag noterar i din journal att vi har talat om detta (du har funderingar på att sluta, vi skickar en remiss, du tänker sluta eller har satt stoppdatum). Så följer vi upp det här vid nästa besök.Ta upp fråga igen vid nästa besök: – Hur har det gått, hur tänker du just nu om rökningen eller snuset?	– Skicka om möjligt en remiss så att patienten blir kallad till behandling – Remiss kan även skickas till Sluta-Röka-Linjen, www.slutarokalinjen.org

Nu är du klar med Del 1- Fakta om KOL

Klicka här för att gå vidare till nästa del 2a