DEL 6 - Läkemedel

Del 6 handlar om läkemedel. Vi kommer att gå igenom följande:

  • Behandlingsmål
  • Principer för läkemedelsbehandling
  • Syrgas
  • Inhalationstekniker
  • Luftrörsvidgande läkemedel
  • Behandling av exacerbationer
  • Peroral steroidbehandling
  • Antibiotika
  • Dyspné- andfåddhet i palliativ vård
  • Vaccinationer 
  • Sammanfattning- nationella riktlinjer

1. Behandlingsmål

Vid farmakologisk behandling av KOL är det viktigt att definiera vilka mål som ligger till grund för behandling. Behandlingsmålen för varje enskild KOL-patient kan grupperas i symtomreduktion och riskreduktion.

Symtomreduktion:

  • Minska dyspné, hosta och andra kliniska symtom
  • Förbättra lungfunktion
  • Öka ansträngningstolerans
  • Öka hälsorelaterad livskvalitet
Riskreduktion:

  • Minska sjukdomsprogress
  • Förebygga och behandla exacerbationer
  • Minska mortalitet

2. Principer för läkemedelsbehandling vid KOL

Symtomen styr val av underhållsbehandling vid KOL

Underhållsbehandlingen vid KOL ska vara anpassad efter grad av symtom, benägenhet för exacerbationer (förvärringsperioder) och lungfunktionsnedsättning. Symtomen värderas med en validerad symtomskala som CAT (rekommenderas i första hand) eller CCQ. mMRC kan användas som komplement till CAT eller CCQ.  Texten och bilden visar underhållsbehandling vid KOL och är hämtad ifrån Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för KOL (2015).

Alla patienter med KOL-diagnos:

  • Rökstopp, vaccination, nutritionskontroll, fysisk aktivitet/träning. Bedöm och behandla samsjuklighet och kardiovaskulära riskfaktorer.

Patienter med lindriga eller sporadiska symtom och FEV1 ≥ 50 % av förväntat normalvärde:

  • Överväg behovsmedicinering med kortverkande bronkdilaterare.
  • Patienter med exacerbationer har oftast symtom. För det fåtal patienter med exacerbationer och FEV1 ≥ 50 % av förväntat normalvärde, vilka inte uppfyller kriterier för betydande symtom, väljs i första hand LAMA (långtidsverkande antimuskarinika) och i andra hand LABA (långtidsverkande beta-två-agonister) + LAMA.
  • Både LAMA och LABA verkar genom att musklerna kring luftrören slappnar av. LAMA kan också minska besvär med hosta och slem.
 

Patienter med betydande symtom (CAT ≥ 10; CCQ ≥ 1,0; mMRC ≥ 2) och/eller FEV1 < 50 % av förväntat normalvärde:

  • I första hand ges underhållsbehandling med långverkande bronkdilaterare. Vid val av långverkande bronkdilaterare förordas:
– LAMA vid övervägande exacerbationsanamnes.

– LABA med 24-timmarsduration i fall med få eller inga exacerbationer där symtom är dominerande.

– Vid otillräcklig effekt på symtom kan kombinationsbehandling av LAMA + LABA prövas.

  • Till patienter med FEV1 < 50 % av förväntat normalvärde som inte har exacerbationer, men där symtomkontroll inte uppnås med kombinerad behandling med LAMA och LABA, kan kombinationsbehandling med inhalationssteroid och LABA provas.
  • Vid exacerbationsproblematik och betydande symtom trots behandling med långverkande bronkdilaterare rekommenderas kombinationsbehandling med inhalationssteroid och LABA.
  • Vid exacerbationer och otillräcklig effekt på symtom och/eller exacerbationsfrekvens med kombinationen inhalationssteroid och LABA, kan tillägg av LAMA prövas.
  • Vid upprepade exacerbationer (≥ 2/år), FEV1 < 50 % av förväntat normalvärde samt ökad slemproduktion (kronisk bronkit) trots behandling enligt ovan: Tillägg med roflumilast.
 

3. Syrgas

Långtidsbehandling med syrgas

Vid KOL och kronisk hypoxi trots optimal behandling bör långtidoxygensterapi (LTOT) ges. LTOT förbättrar överlevnad och kan minska hypoxiorsakade symtom som perifera ödem och kognitiv påverkan. Läs mer om indikationer och kontraindikationer för LTOT i Läkemedelsverkets rekommendationer.

Behandlingen ordineras helst 24 timmar per dygn. Både stationär och mobil oxygenutrustning krävs för att få bästa möjliga följsamhet till behandlingen.

Syrgas vid fysisk träning

Syrgas kan ges i vid övervakad träning om SaO2 sjunker under 88 % vid träningen.

 4. Information om luftrörsvidgande läkemedel

  • Korttidsverkande inhalationsläkemedel verkar snabbt (inom 10 minuter). Långtidsverkande inhalationsläkemedel tar längre tid innan de ger full effekt, upp till 30 minuter.
  • Korttidsverkande och långtidsverkande luftrörsvidgande läkemedel kan tas oberoende av varandra.
  • Det är viktigt att man har ett långtidsverkande inhalationsläkemedel när man har KOL eftersom obstruktiviteten (luftrörsförträngningen) ständigt finns.
  • Tänk på att instruera om, träna och följ upp inhalationsteknik
  • För att läkemedel som inhaleras ska få så god effekt som möjligt är det viktigt att inhalationen görs på rätt sätt. Inhalationsteknik bör instrueras, tränas och följas upp vid uppföljningar.
  • Inhalationsläkemedel administreras främst som pulver eller spray. Det är mycket viktigt att man har en inhalator (utrustning)som är anpassad för patientens förmåga. Det bör ske en individuell utprovning.
  • Om man har en spray kan en inhalationskammare (spacer) med fördel användas. Med en spacer ökas mängden läkemedel som deponeras i lungorna. Då sprayar man läkemedlet in i spacern och andas därefter ett antal lugna djupa andetag i spacern. Efter användning ska inhalationskammaren diskas och lufttorka.
  • När man har en pulverinhalator måste man klara att andas in tillräckligt kraftigt för att partiklarna ska nå ned i luftvägarna.
  • En relativt vanlig biverkan av luftrörsvidgande beta-2-agonister är darrningar. Man kan även uppleva hjärtklappning.
  • Den vanligaste biverkningen av antimuskarinika är muntorrhet.
 

5. Inhalationsteknik

Gå igenom rätt inhalationsteknik

Många personer med KOL använder flera inhalationsmediciner. För att läkemedlet ska ha optimal effekt behöver inhalationen göras på rätt sätt.

Olika dosinhalatorer kräver olika tekniker. Det är viktigt att inhalationstekniken gås igenom både när en ny dosinhalator förskrivs och vid uppföljningar. Det är även viktigt att lära ut hur medicindosen kan varieras.

Videoklipp- pulverinhalatorer



 

Videoklipp- pulverinhalator som kapsel



 

Videoklipp- sprayinhalatorer



På webbsidan medicininstruktioner finns instruktionsfilmer för olika dosinhalatorer under rubriken Astma│Allergi │KOL. Hänvisa gärna patienter till medicininstruktioner för rätt handhavande och repetition av inhalationsteknik.

 

6. Behandling av exacerbation

Exacerbation är ett försämringstillstånd  vid KOL som ofta  definieras som förvärrad andnöd/andfåddhet (dyspné), vanligen i samband med ökad eller grönfärgad upphostning (sputa). Ofta är orsaken en luftvägsinfektion

Läkemedelsbehandling vid exacerbation, efter bedömning av läkare

  • Inhalation av luftrörsvidgande läkemedel exempelvis Salbutamol och/eller ipratropium givet som inhalation
  • Peroral steroidkur (kortisontabletter) 5-7 dagar
  • Om antibiotika är indicerat är Amoxicillin första val. Kuren ges i 5-7 dagar.
 

Kom ihåg att det är avgörande att patienten håller sig så fysiskt aktiv den orkar även under en exacerbation. En högre nivå av fysisk aktivitet minskar konsekvenserna av exacerbationen och risken för att få nya exacerbationer minskar markant.  Även andningsgymnastik (med PEP) rekommenderas om man har ökad mängd slem. Information om strategier för detta finns på KOLwebben.

7. Information om peroral steroidbehandling:

  • Om patienten står på långvarig behandling med perorala steroider är risken för långsiktiga biverkningar större än vid kortare kurer.
  • Exempel på kända biverkningar av perorala steroider:
    • Benskörhet
    • Muskelsvaghet
    • Matsmältningsbesvär
    • Ökad matlust

8. Information om antibiotika

  • Alla luftvägsinfektioner blir inte bättre av antibiotika. Exacerbationen kan även vara orsakad av virus. Detta innebär att exacerbationen i så fall inte svarar på och inte skall behandlas med antibiotika.
  • Patienten ska informeras om att kontakta hälso- och sjukvården om kraftiga diarréer uppstår i samband med antibiotikabehandlingen.
  • Vid frekventa exacerbationer eller terapisvikt rekommenderas växelbruk för att minska resistensutveckling. Sputumodling rekommenderas, framför allt om patienten inte svarar på behandlingen, eller insjuknar igen inom kort.
 

9. Behandling av dyspné - andnöd i palliativ vård

I den här undervisningsvideon beskrivs dyspné, dvs. andnöd hos patienter i palliativ vård. Videon inleds med en fallbeskrivning. Du får inte svaret på fallen direkt. Sedan följer en faktadel om orsaker till dyspné. Du får också behandlingsförslag.

Videon är framtagen av PKC, Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län. 

Klicka här för att se videon
 

 10. Information om vaccinationer

  • Personer med KOL, oavsett ålder, är en riskgrupp och rekommenderas vaccinera sig mot influensan årligen.
  • I samband med vaccination kan en lättare sjukdomskänsla uppstå som dock går över inom någon dag.
  • Vaccination mot en viss typ av lunginflammation rekommenderas för personer med KOL. Den kallas pneumokockvaccination och skyddar mot just den typen av lunginflammation. Det räcker att ta pneumokockvaccination en gång.
  • Vaccination mot influensa och pneumokocker kan tas samma dag.

11. Sammanfattning- Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nedan kan du se en film där de centrala rekommendationerna i riktlinjerna presenteras såsom vikten av att få en tidig diagnos, träning vid KOL, interprofessionell samverkan, att säkerställa god sjukdomskontroll genom återbesök samt vad rekommendationerna i de nationella riktlinjerna kommer att innebära för hälso- och sjukvården.

 



 

Klicka här för att testa dina kunskaper- inhalationssteroider 

Klicka här för att testa dina kunskaper- vaccination 

Klicka här för att testa dina kunskaper - antibiotika 

Klicka här för att testa dina kunskaper - luftrörsvidgande läkemedel

Bra jobbat! Du är nu klar med KOL-utbildningen!

Sidan uppdaterades senast: 2018-01-25