DEL 3A - Vanliga problem vid KOL

I Del 3A kommer vi att gå igenom följande:

 

  • Att orka, underlätta och analysera aktiviteter
  • Hjälpmedel
  • Underlätta andningen då det är kallt
  • Patientutbildning
  • Psykosocialt stöd
  • Inkontinens

1. Att orka aktivitet

Bristande ork är vanligt bland personer med KOL

Många personer med KOL har nedsatt ork och energi och svårigheter att utföra dagliga aktiviteter. Träning i energibesparande arbetsteknik leder till:

  • Förbättrad förmåga att utföra dagliga livets aktiviteter.
  • Förbättring i fysisk kapacitet.
  • Erbjud träning i arbetsteknik samt hjälpmedel
Energisparande arbetsteknik kan underlätta i vardagen och göra det möjligt för personer med KOL att orka vardagens aktiviteter och delta viktiga sociala aktiviteter.

Personer med KOL och nedsatt förmåga att utföra vardagliga aktiviteter bör erbjudas insatser med träning i energibesparande arbetsteknik (Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL, rekommendation 3).

Rekommendation ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL

Tillstånd: KOL, ADL-problematik

  • Åtgärd: Energisparande arbetsteknik
  • Motivering: Tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad och åtgärden har positiva effekter på funktionell kapacitet och aktiviteter i dagliga livet (ADL).
  • Rekommendation: 3

2. Råd för jobbiga situationer

Allmänna strategier för ett energisnålare liv

För att orka mer i vardagen finns strategier som kan användas vid alla typer av aktiviteter. Det kan vara svårt för den enskilda individen att förstå hur denna typ av strategier kan användas för just honom eller henne. Det är därför viktigt att diskutera användning av strategierna utifrån de aktiviteter som är aktuella för varje enskild individ. 

  • Spara energi genom att bryta ned en aktivitet i mindre delmoment och vila emellan.
  • Växla mellan enkla och svåra aktiviteter.
  • Ta regelbundna pauser och utför aktiviteten i lugnt tempo.
  • För att orka vara aktiv under längre perioder är det viktigt att ta paus i tid och inte hålla på så länge att all ork tar slut. Om man tar paus och återhämtar sig innan all energi är slut så kommer personen att kunna hålla på längre.
  • Aktiviteter ska utföras så nära kroppen som möjligt. Det blir jobbigare om man måste sträcka sig för att nå.
 Sitt istället för att stå

  •  Aktiviteter som att laga mat, diska, stryka, och duscha kan göras i sittande i stället för i stående. Alternativt kan man växla mellan att sitta och stå.
Förvara saker du använder ofta tillgängligt

  •  Saker som används ofta kan placeras i brösthöjd i köket så man inte behöver lyfta upp och ned tungt porslin eller böja sig ned ofta. Stekpannan och tunga kastruller kanske kan stå framme och porslin som används ofta kan förvaras i bekväm höjd.
En shoppingvagn underlättar handling och tvätt

  •  Undvik att bära en kundkorg eller tunga kassar vid handling. En shoppingvagn kan användas för att transportera hem mat från affären.
  • En shoppingvagn fungerar också bra för att transportera kläder till tvättstugan. Använd shoppingvagnen till andra saker också som ska transporteras.
Underlätta duschen

  • Vid dusch kan den varma ångan göra det jobbigare med andningen. Låt dörren till duschen vara öppen och öppna ett fönster om det går. Att sitta ned i duschen underlättar samt att ha hygienartiklar nära.
  • Efter en dusch kan det vara lättare att använda flera små handdukar eller att torka sig i en frottébadrock istället för att använda en stor handduk.
Bädda sängen enklare

  •  Det är lättare att bädda en säng som är lite högre. Förhöjningsklossar kan vara ett användbart hjälpmedel för att underlätta bäddningen. Man kan också sätta upp ett knä i sängen för att göra det enklare.
 

3. Att underlätta vardagliga aktiviteter

Ork i vardagen är viktigt för livskvalitén

Det är viktigt att behålla ett aktivt liv för sitt välbefinnande och sin livskvalitet. Att inte kunna delta i aktiviteter och social samvaro kan leda till isolering, förlust av roller och status samt sämre välbefinnande.

Många personer med KOL har dålig ork och energi och svårigheter att utföra dagliga aktiviteter. Därför är det viktigt att spara energi. Det behöver inte betyda att man gör färre aktiviteter – men kanske att aktiviteterna görs på ett annat sätt för att orka mera. Många små åtgärder kan tillsammans spara mycket energi.

Pysandningen – ett effektivt verktyg i vardagen

En bra andningsteknik är viktig då man utför aktiviteter och sysslor i vardagen. Den vanligaste tekniken är pysandning (sluten läppandning) som kan användas både i vila och i aktivitet. Pysandningen gör att andningsarbete blir effektivare och man orkar hålla på med en aktivitet eller syssla längre.



Film- Trappgång

 



Film- Knyta skor

 

4. Analysera aktiviteter

Analysera, prioritera och förenkla

När det blir svårt att utföra sysslor och aktiviteter i vardagen, är det bra att göra en analys av vilka aktiviteter som är viktigaste, vilka som är jobbigast, vad som går att prioritera bort och vad som går att förenkla.

Använd gärna tabellen som utgångspunkt i analysen.

Analysera dina sysslor och aktiviteter

  VAD?

  • Vad är viktigast att gör? Prioritera den aktivitet som är viktigast att göra – låt andra aktiviteter vänta.
  • Prioritera inte bara aktiviteter som är ”måsten”. Prioritera även aktiviteter som är roliga att göra – annars blir det kanske bara ”måsten” kvar till sist.
NÄR?

  • Anpassa dina aktiviteter efter hur mycket ork och energi du har under olika delar av dygnet. Många är tröttare på förmiddagen och blir piggare och orkar mer på eftermiddagen.
  • Växla mellan aktivitet och vila. Att skriva ett schema för aktivitet och vila kan vara en bra hjälp.
VARFÖR?

  • Fundera över varför aktiviteten utförs – är det nödvändigt? Är det för din egen skull eller för någon annan?
VEM?

  • Bestäm vem som bör eller lättast kan utföra aktiviteten. Delegera, be om hjälp eller lär dig säga nej vid behov.
HUR?

  • Många aktiviteter kan göras mer energisnålt och på ett enklare sätt. Läs mer under rubriken ”Att underlätta vardagliga aktiviteter" om hur du kan göra för att utföra aktiviteter på ett smart sätt
 

5. Hjälpmedel 

Föreslå hjälpmedel som sparar energi

Att använda hjälpmedel sparar energi och underlättar ett självständigt liv. Några exempel på hjälpmedel är:

  • Duschpall eller duschbräda så att duschen kan ske sittande.
  • Mindre hjälpmedel som t ex förlängd badborste, griptång och hushållshjälpmedel.
  • Förhöjningar till säng, stolar och toalett.
  • Rollator för att kunna sitta och vila vid behov.
 

6. Bedömning av aktivitet

Bedömning av aktivitetsutförande med intervju och observation

 För att identifiera svårigheter i vardagen bör en bedömning av aktiviteter relaterade till personlig hygien, hushållssysslor och fritid göras.

Vid bedömning av genomförande av aktiviteter bör observation och intervju användas för att kartlägga personens aktivitetsmönster.

Tidsåtgång för aktiviteten och tid för återhämtning bör registreras och kan ha stor betydelse. Om en aktivitet som dammsugning/städning tar orimligt lång tid och kräver lång återhämtning kan det utgöra grund för diskussion om personen bör prioritera bort den aktiviteten.

Mätning av syremättnad och skattning av dyspné under aktivitet

För att få ett objektivt mått rekommenderas att syremättnad mäts regelbundet med saturationsmätare då personen utför aktiviteter.

Personens egen upplevelse av dyspné under en aktivitet kan mätas med Borg-CR10-skala.



7. Underlätta andningen då det är kallt

När det är kallt ute upplever många att det blir jobbigare med andningen.Det finns flera saker som man kan prova för att underlätta andningen då det är kallt och därmed också möjliggöra att vara aktiv då det är kallt.

  • Stanna till och låt luftvägarna vänja sig en stund vid kylan när man kommer ut innan man sätter igång att gå eller med annan fysisk aktivitet.
  • Sätt en halsduk eller sjal framför mun och näsa så att luften blir uppvärmd innan den når luftvägarna.
  • Använd en andningsmask som täcker näsa och mun och värmer upp luften eller ett munstycke som sätts innanför läpparna.
 

8. Patientutbildning och stöd i egenvård – i grupp eller individuellt

För att skapa förutsättningar för bästa möjliga hälsa hos personer med KOL behövs tillfällen då information om sjukdomen, om egenvård och om läkemedel ges på ett systematiskt sätt. Att personer med KOL har kunskap om sin sjukdom är nödvändigt för att de ska ha möjlighet att välja en livsstil som främjar hälsa och livskvalitét i relation till sjukdomen och för att t ex söka vård vid tecken på en exacerbation.
Forskning har visat att patientutbildning och stöd i egenvård, individuellt eller i grupp ger:

  • Förbättrad livskvalitét och minskad dyspné
  • Ökad fysisk kapacitet
  • Ökad kunskap om KOL, egenvårdsförmåga samt förbättrad förmåga till aktiviteter i dagliga livet
  • Minskat antal exacerbationer och minskat antal sjukhusvistelser
Personer med KOL bör erbjudas patientutbildning och stöd i egenvård individuellt eller i grupp.


Rekommendation ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård vid astma och KOL

Tillstånd: KOL

Åtgärd: Patientutbildning och stöd i egenvård, individuellt eller i grupp

Motivering: Åtgärden medför förbättrad livskvalitet, minskad dyspné, minskat antal sjukhusvistelser ochexacerbationer samt minskad mortalitet till en låg till måttlig kostnad.Det går ej att särskilja effekterna av att ge patientutbildning i grupp eller individuellt.

Rekommendation: 3

 



Riksförbundet HjärtLung har tagit fram en patientutbildning som alla vårdcentraler, kliniker och sjukhus kan använda kostnadsfritt för att utbilda patienter med KOL. Utbildningen varar kunskaper med praktiska uppgifter, filmer och faktablad för att göra det möjligt för deltagarna att ta till sig materialet och omsätta kunskapen till praktisk handling i vardagen. Fokus ligger på det som deltagaren kan göra själv för att må så bra som möjligt med sin sjukdom. Utbildningen består av fyra handledarledda gruppträffar.

Utbildningen är framtagen av Riksförbundet HjärtLung med stöd av Socialstyrelsen.

 

9. Psykosocialt stöd

Det viktigaste om känslomässiga reaktioner

Att leva med en kronisk sjukdom kan vara lite av en berg- och dalbana. Vissa dagar är bra, och man kan leva nästan som vanligt. Andra dagar är förutsättningarna sämre och man känner sig begränsad. Andnöd, och rädsla för att få andnöd, skapar oro och ängslan. Att känslorna kommer och går är helt naturligt.

Oro och nedstämdhet är normala reaktioner vid en svår situation. När man får diagnosen KOL är det normalt att bli nedstämd och orolig ett tag. Sådana känslor ingår i anpassningsprocessen och kan faktiskt hjälpa inför kommande förändringar.

 Ibland blir de känslomässiga reaktionerna starkare eller mer långvariga. Om reaktionerna blir för starka kan de hämma personen och till och med leda till att sjukdomen förvärras. Det är viktigt att kunna se när oro börjar övergå i ångest och när nedstämdhet närmar sig en riktig depression för att kunna sätta in adekvata åtgärder.

 

10. KOL och inkontinens

Det är viktigt att fråga om inkontinens

Nästan 50 % av alla kvinnor och 30 % av männen med KOL har problem med urininkontinens.

Många tycker att det är svårt att prata om inkontinens och tar inte upp det spontant vid besök i hälso- och sjukvården. Därför är det viktigt att fråga om det. Inkontinens hindrar ibland personer att vara fysiskt aktiva vilket gör det till ett angeläget problem att åtgärda eller utveckla strategier för.

Ansträngningsinkontinens är vanligt vid KOL

Vanliga besvär vid ansträngningsinkontinens är att man läcker urin när man hostar, hoppar, nyser och anstränger sig fysiskt.

När man hostar och när man anstränger sig ökar trycket i bukhålan. Det ökade trycket i bukhålan kan tillsammans med försvagad bäckenbottenmuskulatur leda till urinläckage. Vid KOL och mycket hosta som under en lång tid orsakat stor belastning på bäckenbotten är därför inkontinens vanligt.

Att inkontinens är vanligare hos kvinnor beror på att bäckenbotten kan vara försvagad av graviditet och förlossningar. De hormonella förändringar som sker vid klimakteriet kan ytterligare försvaga bäckenbotten.

Träning och andra insatser

Träning av bäckenbottenmuskulaturen kan lindra eller helt eliminera problem vid lindrig inkontinens. Det kan också vara aktuellt med läkemedel eller i vissa fall operation. Inkontinenshjälpmedel förskrivs av särskilt utbildad personal. 

På tät.nu hittar du forskning om behandling av urininkontinens. Där kan du också ladda ner appen Tät. Appen innehåller information, träningsprogram för bäckenbotten i 6 bas-steg och 6 avancerade steg, möjlighet till påminnelser och en statistikfunktion.

 

 Klicka här för att gå vidare till Del 3B

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2018-01-25